V.50
Den här veckan har jag läst från sidan 75-90.
Jag reagerade positivt på att Claras mamma la ner tid på att göra en god middag till dem båda, det gör hon inte vanligtvis så det tyckte jag var positivt, hennes mamma hade lagat potatisgrattäng och kött med sås, levande ljus stod på bordet och det var jätte mysigt.
Jag kopplar denna händelse till stunder då någon chockar på ett positivt sett och gör något som man annars inte brukar göra men som är bra.
Jag tycker att det var bra av Claras mamma att göra en middag till dem båda trots att i stort sett alla föräldrar lagar mat till sina barn, men hennes mamma gjorde inte det så ofta men hon bevisade att hon också kan vara som alla andra föräldrar som har det mysigt med sina barn och visar att hon verkligen bryr sig.
Denna händelse får mig att tänka efter på hur andra faktiskt kan ha det, och att man har det väldigt bra.
Det påminner mig om ett inlägg jag skrev för ett tag sen då jag arbetade med projekt 1, klicka HÄR för att komma till inlägget.
Hade jag varit i Claras situation så hade jag nog varit tacksam över det jag hade, när man lever ett ''normalt liv'' så är man inte alltid tacksam över att man får mat serverat på bordet för att man hellre går ut och äter på restaurang, man blir mycket mer otacksam ju mer man har.
Jag reagerade positivt på att Claras mamma la ner tid på att göra en god middag till dem båda, det gör hon inte vanligtvis så det tyckte jag var positivt, hennes mamma hade lagat potatisgrattäng och kött med sås, levande ljus stod på bordet och det var jätte mysigt.
Jag kopplar denna händelse till stunder då någon chockar på ett positivt sett och gör något som man annars inte brukar göra men som är bra.
Jag tycker att det var bra av Claras mamma att göra en middag till dem båda trots att i stort sett alla föräldrar lagar mat till sina barn, men hennes mamma gjorde inte det så ofta men hon bevisade att hon också kan vara som alla andra föräldrar som har det mysigt med sina barn och visar att hon verkligen bryr sig.
Denna händelse får mig att tänka efter på hur andra faktiskt kan ha det, och att man har det väldigt bra.
Det påminner mig om ett inlägg jag skrev för ett tag sen då jag arbetade med projekt 1, klicka HÄR för att komma till inlägget.
Hade jag varit i Claras situation så hade jag nog varit tacksam över det jag hade, när man lever ett ''normalt liv'' så är man inte alltid tacksam över att man får mat serverat på bordet för att man hellre går ut och äter på restaurang, man blir mycket mer otacksam ju mer man har.
V.49
Jag har haft problem med att komma in på bloggen de senaste veckorna och har därför inte kunnat uppdatera om min bok - Mitt skitliv
Hittils har jag hunnit läsa från sidan 1-75 och det är endast en sak som jag reagerade på, det var när huvudpersonen Clara hittade sin mamma medvetslös inne i köket efter att hon kommit hem från en fest.
Jag kände mig lite ''rädd'' för tänk så var det ens egna mamma, vilken panik man skulle få.
Clara och hennes kompis Charlie skulle gå hem från en fest som dom hade varit på. Clara hade ramlat och skrapat upp sig så Clara och Charlie gick hem till Clara så att hon kunde tvätta det hon hade skrapat upp, när dom sedan skulle gå till köket så såg Clara sin mamma ligga helt blodig på köksgolvet, det var en stor blod pöl bredvid. Charlie ringde genast ambulansen och Claras mamma fick åka upp till sjukhuset när ambulansen hade kommit.Doktorena sa att Claras mamma skulle klara sig men dom gav Claras mamma en lapp där hon skulle gå i gruppterapi men Clara visste att det skulle aldrig hända för detta hade hänt tidigare - hon hade nämnligen försökt ta livet av sig.
Den här händelsen i boken tyckte jag kändes så verklig på något sett, varför vet jag inte.
Tyckte att den var obehaglig att läsa för jag själv hade inte velat hitta min mamma så och det tror jag inte att någon skulle vilja.
Jag kände mig lite ''rädd'' för tänk så var det ens egna mamma, vilken panik man skulle få.
Clara och hennes kompis Charlie skulle gå hem från en fest som dom hade varit på. Clara hade ramlat och skrapat upp sig så Clara och Charlie gick hem till Clara så att hon kunde tvätta det hon hade skrapat upp, när dom sedan skulle gå till köket så såg Clara sin mamma ligga helt blodig på köksgolvet, det var en stor blod pöl bredvid. Charlie ringde genast ambulansen och Claras mamma fick åka upp till sjukhuset när ambulansen hade kommit.Doktorena sa att Claras mamma skulle klara sig men dom gav Claras mamma en lapp där hon skulle gå i gruppterapi men Clara visste att det skulle aldrig hända för detta hade hänt tidigare - hon hade nämnligen försökt ta livet av sig.
Den här händelsen i boken tyckte jag kändes så verklig på något sett, varför vet jag inte.
Tyckte att den var obehaglig att läsa för jag själv hade inte velat hitta min mamma så och det tror jag inte att någon skulle vilja.
